5. Identitet och mänskliga relationer
Instabilitet i känslolivet är ofta förknippad med en splittrad identitet, det vill säga personen har inte nödvändigtvis någon bestående och kontinuerlig självuppfattning. Mänskliga relationer är ofta utmanande, vilket kan bero på en rädsla för att bli övergiven och svårigheter att känna tillit.
Instabilitet i känslolivet kan vara förknippad med en känsla av att vara en kameleont – lite som att man är olika personer i olika situationer och olika mänskliga relationer. Den egna identiteten känns alltså inte tydlig och beständig. Typiskt är också att de mänskliga relationerna är intensiva och konfliktfyllda. Känslorna för en familjemedlem, partner eller vän kan variera från stor beundran till starkt förakt.
I videon berättas mer om hur ett instabilt känsloliv påverkar identiteten och de mänskliga relationerna.
Relationer och identitet
Identitet betyder en stabil uppfattning om en själv. Den gör det möjligt att uppfatta sig själv som beständig, likadan, kontinuerlig och sammanhängande från en stund till en annan. Emotionellt instabil personlighet kan vara förknippad med många olika slags störningar eller en splittring i fråga om identiteten, det vill säga självuppfattningen kan vara otydlig, föränderlig eller splittrad. På detta inverkar övriga symtom på instabilitet, till exempel störningar i de mänskliga relationerna, impulsivt och oövervägt agerande, minnessvårigheter, dissociation och skadliga uppfattningar om jaget.
På grund av identitetens diskontinuitet kan uppfattningen om en själv, ens värderingar och mål i livet variera plötsligt. Utåt kan detta ta sig uttryck i plötsliga förändringar beträffande bland annat arbetsplats, vänskapsförhållanden eller mål.
Svårigheterna att reglera känslor gör ofta de mänskliga relationerna intensiva och konfliktfyllda. Växelverkan kännetecknas av upprepade konflikter, att man förringar sig själv eller andra, behagar och söker acceptans samt är känslig för kritik. De goda och dåliga stunderna i en relation upplevs intensivt och känslorna uttrycks kraftigt.
Instabilitet i känslolivet är ofta förknippad med ett starkt behov av att få uppmärksamhet och omtanke. Orsakerna till det är verkliga upplevelser av att man inte har fått tillräckligt mycket uppmärksamhet och att omtanke inte visats på ett sådant sätt att det skulle ha bidragit till en stark uppfattning om en själv som älskvärd.
Om man inte får uppmärksamhet och omtanke precis på det sätt man önskar kan besvikelsen vara enorm. Då upplevs den andra parten i relationen på olika sätt vid olika tidpunkter. I den ena stunden känns hen nära och pålitlig, i den andra grym och bestraffande.
Instabilitet i känslolivet är förknippad med en stark känsla av att bli övergiven eller avvisad. Därför känns det för många svårt och otryggt att vara ensam. Orsaken till att man upplever att man blir övergiven kan anses vara ens egen ”ondska” eller oduglighet, och det krävs mycket uppmuntran från den andra personen om att man är accepterad och inte kommer att bli övergiven.
Det är möjligt att man försöker förutse eller förhindra att bli övergiven genom att klänga sig fast vid den andra eller försöka behaga den andra genom att åsidosätta sina egna behov. I sådana fall är det svårt att uttrycka sina behov. Rädslan för att bli övergiven kan även visa sig genom att man undviker mänskliga relationer eller hellre överger än blir övergiven. Ibland kan det även ta sig uttryck i självdestruktivt beteende i samband med ett hot om förlust.
För att kunna hantera mänskliga relationer krävs känsloreglering, hantering av impulsiva handlingar och måttliga krisfärdigheter. Samspelsförmågan påverkar hurdana de mänskliga relationerna är, hur de egna behoven och önskemålen uppfylls samt hur man ser på sig själv i förhållande till andra människor.
I videon berättas mer om samspelsförmåga.
Färdigheter i interaktion
Instabilitet i känslolivet är förknippad med en benägenhet att bryta mänskliga relationer i förtid. Det kan bero på bristande samspelsförmåga eller en ökad rädsla för att bli övergiven.
Uppgift: Fundera över din samspelsförmåga och dina sätt att samspela.
Hur hanterar du konflikter?
Kan du säga nej om det är någonting du inte vill göra?
Kan du vid behov be om hjälp?
En hurdan lyssnare är du?
Finns det samspelssituationer där du (nästan alltid) blir arg, det låser sig för dig eller du drar dig tillbaka?